Ska hem till S2 och luncha idag och jag önskar klockan kunde skena iväg så jag får åka nu. Men det är över en timma kvar. Jag har massor att göra, men kan inte fokusera eller koncentrera mig.
Pappa ringde precis. Försöker prata och verka oberörd, men vissa människor påverkar en så mycket. Nu när vi la på så längtade jag bara efter att få vara liten, krypa upp i knä på pappa och gråta en skvätt. Fan! Ska inte börja gråta.
BästaVännen kommer ikväll och hälsar på. Jag hoppas att jag är på bättre humör då. Vill inte vara ledsen. Ska försöka prata med dottern ikväll också för hon betedde sig inte ok igår. Förstod först inte varför men sen slog det mig. När hon blir ledsen och orolig själv så har hon svårt att visa det, istället så blir hon bitsk och sur, speciellt mot mig. Vi pratade innan lite om min operation och så och hon ställde i stort sett bara en fråga och det var att om det var på grund av detta som jag har varit så trött och sjuk en längre tid. Sen kom inga fler frågor. Jag antar att hon sen funderade en massa och istället för att visa att hon är rädd/ledsen så fnyser hon av mig och "muckar". Så ikväll ska jag försöka prata med henne. Utan att visa min rädsla allt för mycket. För jag vill inte skrämma henne mer än nödvändigt.
Nä, jag kan inte sitta här och skriva mer nu. Blir bara gråtmild. Haha... illa illa Vero! Bättre att jag försöker att få lite jobb gjort som inte kräver så stor tankeverksamhet. Ska även instruera två kollegor några arbetsuppgifter som de kommer behöva utföra när jag är sjukskriven. Det är bra om jag har så mycket som möjligt att göra så jag sätter fart nu.
Katjing!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att Du tar dig tid och kommenterar.
Det uppskattas.
Vero