Nästa vecka har vi fått tid för dotterns SISTA besök på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Varje år i ARTON ÅR, har vi besökt dem för provtagningar och tester och nu när hon i januari fyller 18 år så "skrivs" hon ut.
Känns lite vemodigt. Vill inte lämna Per Winqvist, hennes toppenläkare, och gå vidare. Vill ju vara kvar. Ska i alla fall försöka få dem att skriva över henne till Akademiska i Uppsala så blir inte resorna så långa.
Adina föddes med transposition + VSD, hjärt- och lundpulsådrorna på skiftat ställe. En operation gjordes vid 3 månaders ålder och ja, jag kanske orkar ta mig den tiden nån gång att skriva ner allt. Om inte annat skulle jag själv behöva det för att bearbeta händelsen. Har fortfarande, efter snart 18 år, väldigt jobbigt med att prata om det. Kan berätta om att hon föddes sjuk och hur tillståndet är idag, men att berätta om hur det var, VERKLIGEN var, det tar på krafterna.
Det vore nog på tiden att få gå igenom det själv. Innan jag har förträngt det helt och hållet, om det nu går, men visst bleknar minnet och att få gråta ut en gång för alla över denna förbannade period i vårt liv, skulle nog bara vara av godo. Få ur mig det jag kände då, som jag så duktigt gömt, långt in.
Men det kommer... om den publiceras eller ej, det vet jag inte än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att Du tar dig tid och kommenterar.
Det uppskattas.
Vero